”Inlåst” var rubriken på ”Kalla Fakta-reportaget” som berättar om en 19-årig flicka som kliver in i en taxi för att åka hem från Stockholms city. Färden slutade med en våldtäkt. TV4:s ”Kalla Fakta” och SVT har berättat om flera fall av sexualbrott från taxiförare. Offren upplever en förödmjukande process vid polisanmälan med läkarundersökningar och återberättande om upplevelsen.
I reportagen framgår att vissa förare åker fast och blir dömda. Men sedan förflyter flera månader innan Transportstyrelsen återkallar taxiförarlegitimationen. I vissa fall har dömda förare kunnat köra vidare då berörda taxiföretag inte fått information eller underlåtit att spärra föraren.
När man väljer taxi vill man komma från punkt A till punkt B lugnt och säkert. I unga år kan taxi vara den trygga hemtransport som behövs för att kunna gå ut och ha kul. Man ska inte behöva känna oro för att göra en taxiresa.
Taxitrafiklagen anger att taxiförarlegitimation ska återkallas vid ”brottslig gärning” eller om föraren på grund av andra missförhållanden har visat sig olämplig. Vidare ska legitimationen omhändertas tillfälligt om det kan antas att återkallelsen kan bli permanent.
Systemfel blottas
På senare tid har dock systemfel blottats, då den genomsnittliga tiden för återkallande av legitimation uppgått till flera månader. Svenska Taxiförbundet har i ett års tid pekat på att Transportstyrelsen, polis och åklagare ska nyttja det lagrum som finns och omhänderta taxiförarlegitimationer tillfälligt, till exempel vid sexualbrott. Om polis eller åklagare agerar direkt när brott begås registreras detta i Behörighetskontroll Yrkestrafik BKY och seriösa beställningscentraler spärrar då omedelbart olämpliga förare.
Polisen gör dock inga omhändertaganden! Från åklagare hör vi att åtgärden betraktas som en ”pappersprodukt” och att ”åklagare inte gör sådana ingripanden”. Transportstyrelsen har frågat efter denna skyndsamma information men får den först efter avkunnad dom.
Svarta hål
Varför detta ”svarta hål” i rättsskipningen? Enligt min uppfattning är felkällan de juridiska bevekelsegrunderna. Dels vill man inte löpa risken att göra fel, det vill säga att domstolen skulle göra en annan bedömning. Dels motsätter man att rutinmässigt vidarebefordra information till en annan myndighet, troligen av tradition? Myndigheternas identitet är stark i Sverige och solida murar råder mellan ämbetsverken.
Därmed skapas en konflikt mellan resenärernas trygghet och säkerhet och det juridiska intresset att vara helgarderad, trots att det handlar om en skyldighet att ingripa när fällande dom är sannolik. Berättelsen från de unga flickorna är hjärtskärande. Det är en speciell situation för ett välfärdssamhälle om vår lagstiftning inte används av den ämbetsmannakår som ska skydda befolkningen från brott. Juridiken måste stå upp mot kriminaliteten.
Det är djupt mänskliga känslor som står på spel när myndigheter tvekar att ta sitt ansvar. Det handlar om människor – inte ”pappersprodukter”.
Svenska Taxiförbundet, besöksadress: Karlavägen 83, 114 59 Stockholm, 08-566 21 660, info@taxiforbundet.se