Varför får inte döva köra taxi i Sverige? Den frågan ställer Sveriges dövas riksförbund, SDR, genom förbundsordföranden Åsa Henningsson i ett remissvar på Transportstyrelsens förslag om föreskrifter och allmänna råd om taxiförarlegitimation. SDR lyfter bland annat fram ett exempel från Sydkorea där det finns ett taxibolag som bara anställer döva förare där tal-till-text-lösning tillämpas för kommunikation mellan passagerare och förare.
I remissvaret påtalar SDR att det är dags att se över befintliga föreskrifter som exkluderar döva från att ta taxiförarlegitimation. Grundproblemet ligger bland annat i de medicinska kraven på att höra och kommunicera på fyra meters avstånd genom hörselprövning. Denna föreskrift är från 1984 och behöver ses över. SDR vill se alternativ för att kunna öppna upp för döva att verka inom taxibranschen, exempelvis genom dispens eller försökslagstiftning.
I de nya föreskrifterna från Transportstyrelsen finns författningsförslaget om att föraren ska kunna ta emot muntliga beskrivning av färdväg, ställa kompletterande frågor och hitta till angiven plats. Bakgrunden till denna är att det kan vara adresser och platser som inte syns på gps samt att föraren inte ska förlita sig enbart på tekniken om den slutar att fungera.